onsdag 22 juli 2015

Att nå en gräns och att inte kunna läsa

Ibland tar livet oväntade vägar och ibland ställer de rent av upp stora väggar mitt framför en. Och tror man att man ändå kan köra på så brukar det ofta sluta mycket illa. Det har varit väldigt låg aktivitet här på bloggen sista tiden, högen med utlästa böcker som väntar på sin tur växer stadigt och rec-exen ligger i högar. Sista veckan har Lotta Modins miljöthriller Ur jord är de komna trillat in, en deckare ifrån Daniel Hånberg Alonso, recex ifrån Bazarförlag och en mängd andra samt så väntar ett fint utlottningspaket ifrån Annorlunda förlag, Anna Jakobsson Lund på sin tur. Men just nu i denna stund och ett bra tag framöver måste jag förenkla och komprimera mitt liv. Jag ställdes inför en massiv vägg förra veckan och denna gången fanns inte orken att ta sig över. Istället blev jag sjukskriven i en månad för utmattningssyndrom, en väckarklocka om något om att en enda människa inte kan orka hur mycket som helst oavsett hur envis hon är. Nu handlar det om att återhämta sig och reda ut, sortera bort och förenkla livet.

Detta är en bokblogg och jag tänker inte bli mer privat än så. Utan istället ska detta handla om läsning. För jag har ställts inför det faktum att jag inte kan läsa eller rättare sagt så kan jag läsa om än långsamt och i kortare stunder. Istället handlar det mer om att jag är för känslig och klarar inte av de sorters böcker jag helst vill läsa eller brukar läsa. Jag är en känsloläsare, dagsform och humör brukar styra vad jag läser. Ofta har jag 2-4 olika böcker med olika innehåll för att kunna välja rätt. I förra veckan påbörjade jag en mörk deckare, Elisabeth Hayes I död och lust men tvärstopp, det var för jobbigt att läsa.  Så kan det vara ibland tänkte jag och vände blicken mot mer lättsmält och snäll läsning, Lucy Dillon fanns på biblioteket och det lät mysigt men tvärstopp igen, för många hundar..... Därefter blev det trädgårdsböcker, inte planeringsböcker eller Hur-gör-man böcker utan mer inspiration och vackra bilder och det var behagligt att bläddra i dom. Men jag saknade läsningen och provade Marita Conlon-McKennas bok En liten hattaffär på hörnet, en söt och gullig historia. Läste ut den men mådde ännu sämre efteråt. Alla var så perfekta, så fina, så gulliga och så lyckliga att jag bara kände mig fel och ful....
Så vad ska jag ta mig till tänkte jag?  Läsningen är också extra viktig då jag har fibromyalgi som skapar värk som emellanåt är rent outhärdligt. Den bästa distraktionen och lindringen är faktiskt då att läsa, läsa sig igenom värken och på så sätt minska den något.

I lördagskväll såg vi en film som både jag och kära sambon längtat efter att se, nämligen den sista filmen om Bilbo, Femhärarslaget. En kanske inte helt lämplig film när man har nerverna utanpå kroppen, framförallt med tanke på de sorgligheter som kommer i slutet av filmen. Men filmen väckte något hos mig, kanske skulle jag ta och återvända till Tolkiens värld även i bokform? Min förälskelse i Tolkien och hans magiska värld uppstod strax innan första filmen kom, 2001. En gammal vän introducerade mig till hans värld genom att ge mig en otroligt vacker inbunden utgåva med alla tre böckerna i. En bok fylld med otroligt vackra illustrationer, en bok som försvann i en svår separation för några år sedan. ( Någon som vet närmare vilken utgåva jag menar, vilket förlag kanske? Eller vet var man kan få tag på ett ex så hade jag blivit själaglad!).

Tre gånger har jag läst Sagan om ringen och jag har sett filmerna lika många gånger.  Boken om Bilbo, den som egentligen är den första boken  den har jag bara läst en gång. Men jag hade ett otroligt vackert exemplar hemma med vackra illustrationer gjorda av Tolkien. Så jag begav mig till Midgård igen och det var helt rätt beslut. Det är något vilsamt att återvända till en bekant text och en trygghet i att återläsa en välkänd historia. Eftersom jag känner texten och historien så gör det inget om jag missar något eller om jag denna gång läser extra långsamt, jag behöver inte anstränga mig utan kan bara njuta.  Jag älskar verkligen Tolkiens omständliga språk, de många utvikningarna, den oerhörda mängden detaljer och de många snåriga och kringelikrokiga vägarna som han tar. Jag älskar att få återse Frodo, Sam, Merry, Pippin, Vidstige och Gandalf och alla de andra.

Så ser livet ut just nu. Här på bloggen lär aktiviteterna minska rejält, jag kommer skriva inlägg när jag orkar men min prioritet måste vara på annat den mesta tiden. Att skriva kan dock vara något positivt och en bra distraktion så jag försvinner inte helt.

Tack för att du orkade läsa hela vägen hit! Och jag hoppas att alla mina kära läsare är kvar när jag återvänder.

Som tack bjuder jag på några av de vackra illustrationer som finns i min utgåva av Bilbo, en hobbits äventyr.




12 kommentarer:

  1. Det är verkligen jobbigt när den där väggen dyker upp. Hoppas du mår bättre snart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina vänliga ord!

      Radera
  2. Vad skönt att du hittade något att njuta av till slut. Hoppas väggen smälter ner utan problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas också på det, tack för dina vänliga ord!

      Radera
  3. Usch det var verkligen trist att höra. Ta allt i den takt som fungerar och hoppas du mår bättre så småningom!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina vänliga ord, de värmer!

      Radera
  4. Tråkigt att du mår dåligt. Känner igen mig alltför väl, du är inte ensam. Känner också igen det där med att man tolkar in för mycket känslor i det man läser, deckarna blir för mörka och feelgood får exakt den effekt du beskriver. Då är det okej att lägga undan dem och satsa på något annat som får en att må bättre. Jag tycker absolut du ska fortsätta blogga, det är ett jättebra sätt att bli uppmuntrad och få annat i tankarna, men såklart ska det vara i ett tempo som känns okej. Ha det bra :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Böcker kan verkligen bli för mycket men det är ju lite det som är meningen med det. Att man ska känna och uppleva saker men ibland så måste man ta en paus. Precis som du säger. Jag ska försöka blogga lite då och då, det kan vara en bra distraktion. Tack för din vänlighet!

      Radera
  5. Du är i mina tankar varje minut och varje sekund. Jag lider med dig. Mer vill jag inte skriva här för det blir för privat. Jag älskar dig oerhört mycket och finns här. Vi ska nog få ner den djävla väggen och pulvriserar den och se till att den aldrig kan byggas upp igen. Kram mams

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack älskade mams! Älskar dig med. Kramar

      Radera
  6. Varm kram till dig! Skickar alla positiva tankar jag kan. Tänk aldrig att du är "fel och ful", för det är du såklart inte. I böcker eller filmer där man framställer alla som perfekta kan jag inte låta bli att undra vad författaren vill ha sagt. Men du, jag har varken utmattningssyndrom eller fibromyalgi så jag vet inte hur illa det är för dig - vill bara peppa dig att ta hand om dig själv och din lilla familj och försöka njuta av nuet. Ibland stänger jag av mig från Facebook och andra sociala medier där "alla" är så himla lyckade och lyckliga så jag nästan kräks på både dem och mig själv. Det är en fasad som många visar upp, men de flesta av oss lever naturligtvis inte alls så där perfekta liv. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack för dina vänliga ord! Det ingav mycket värme hos mig och gjorde verkligen mig glad. Jag förstår precis hur du menar och just sociala medier och liknande håller jag mig borta ifrån nu. Den där fasaden kan verkligen bli för mycket. Kram tillbaka!

      Radera