Mörka platser av Gillian Flynn

Gillian Flynn, Mörka platser 

Handling:
Libby Day var bara sju år när hennes mamma och två systrar mördades i det som kom att kallas Satansoffret i Kinnakee. Medan hennes familj låg döende flydde Libby från deras lilla bondgård och ut i den stränga vinterkylan. Hon överlevde – och vittnade om hur hennes femtonårige bror Ben var den skyldige.

Tjugofem år senare spårar en grupp påstridiga privatspanare upp Libby i hopp om att hitta bevis för att Ben är oskyldig. Ben sitter fortfarande i fängelse och Libby lever på smulorna från en fond, upprättad av välgörare som sedan länge glömt bort henne. Libby ser en chans att tjäna en hacka på sin tragedi. Mot en summa pengar tar hon kontakt med de som var involverade den där gången. Kanske ska det visa sig att hennes vittnesmål inte var så vattentätt trots allt.

Libbys efterforskningar tar henne från sjaskiga strippklubbar i Missouri till övergivna turiststäder i Oklahoma, och undan för undan börjar den ohyggliga sanningen uppdagas för henne. Libby är tillbaka där hon började och där hon egentligen alltid varit: På flykt från verkligheten. På flykt från en mördare.

Vad jag tyckte:
Jag läste och tokgillade Gone girl, därefter blev jag totalt golvad av Vass egg och jag gillade verkligen kortromanen En sån som du. Under hela denna tiden som varade under nästan 3 år så låg Mörka platser i hyllan med alla de andra olästa. Där låg den ensam och bortglömd och det tog nära 3 år innan jag började läsa den bok som hyllats och hypats av alla. Varför den blev så undanskuffad och undanträngd, det vet jag verkligen inte.

 För Mörka platser är en bok som kryper in under skinnet på dig, den skaver och den gör ont. Mörka platser är en skitig och mörk berättelse om människor som befinner sig långt utanför samhällets bortre gräns. Här finner vi Libby Day, en hjältinna som verkligen inte på något sätt är lätt att tycka om eller som egentligen är så vidare hjältinne-aktig. Nej Libby Day som råkar vara den enda överlevande i sin familj, den familj som slaktades så brutalt av hennes egen bror, är inte precis den docksöta lilla flickan som är älskvärd och som har strålglansen av att vara just den enda överlevande. Nej Libby Day är tjurig och tvär, svår att tycka om och det tar tid för mig att ens ta mig till hennes avigheter och kantigheter. Men detta är lite av Gillian Flynns signum tycker jag, att hon tar just de karaktärerna som så att säga står helt utanför. De karaktärer som är skeva och kantiga och inte så älskvärda. De vars historia och ord skaver och gör en lätt illamående. Just dom plockar Gillian Flynn fram och sätter i rampljuset där vi "tvingas" till att försöka förstå dom istället för att ta avstånd ifrån dom. Hon visar oss vad som finns bakom skevheten och det kantiga, hon belyser fulheten och det skitiga och får oss att förstå att där bakom finns det så mycket mer att hämta. Där bakom finns det förklaringar som gör att vi läsare kan börja känna med karaktärerna och där vi kan känna förståelse bortom skevheten och fulheten. Flynn lockar inte in oss i berättelsen, hon kastar in oss med huvudet före och litar på att vi själva kan reda ut den härva vi hamnat mitt uppe i med förståndet i behåll och möjligen ett par läxor rikare framemot slutet.  Med sylvassa formuleringar och kristallklart språk så skalar Flynn bort det ena lagret efter det andra. Där språket sprakar och fräser som en ilsken katt men också där det mjuka och fluffiga får ta plats. För om något skaver och gör ont så behövs det mjukt fluff för att lindra fallet och hindra skavet från att gå alltför djupt. Kanske behövde Mörka platser ligga i hyllan i nästan 3 år för att jag skulle vara redo att ta mig till den? För det är en bok som kräver, i alla fall för mig, sin tid och sin plats. För bara några månader sedan hade jag inte orkat läsa den, det mörka och skeva hade varit alltför svårt att ta sig till och jag hade med största sannolikhet inte orkat läsa den då. Men nu var det rätt tid och rätt plats!

Betyg: 5/5
Boken kommer från: Olästa-böcker-hyllan
Andra som skrivit om boken: Bokgodis, Bokdamen,  I hyllan, Boktanken och C.R.M Nilsson