Handling
Karin Fossums bekanta poliser, Konrad Sejer och Jacob Skarre, ställs inför ett mysterium med ett underligt självmord. Tre unga män har åkt till en stuga vid en sjö i skogen för att umgås över en helg. En av dem, Jon, har tillfälligt lämnat det behandlingshem där han bor på grund av sin svåra ångest, och under en tur på sjön med vännerna Alex och Reilly kastar han sig plötsligt ur båten.
Alex och Reilly påstår emellertid att Jon måste ha gått upp mitt i natten medan de sov och att de inte vet vart han tog vägen. Sejer och Skarre fattar dock misstankar när man efter en god stunds sökande i den närmaste omgivningen finner den icke simkunnige Jon i vattnet hundra meter från stranden.
Det är uppenbart att den charmige och framgångsrike men till synes känslokalle reklammakaren Alex och den ovårdade och flummige Reilly, som arbetar som sjukhusvaktmästare och tar droger för att fly verkligheten, har någonting att dölja. De gjorde inget försök att rädda sin drunknande vän och så småningom framgår det att någonting fruktansvärt har hänt ...
Vad jag tyckte
Jag läst Den onda viljan tidigare men det var innan jag började blogga, Jag var under julledigheten i behov av något lättläst och välbekant så valet föll på att läsa om Fossum. Ibland så finns det serier man börjar läsa men glömmer bort på vägen, så vart det med Karin Fossum för mig. Jag läste många av hennes långa serie om Konrad Sejer och Jacob Skarre för några år sedan men tappade bort henne på vägen. Men just nu passade hennes lågmälda deckare mig väldigt väl. Där historien sakta får vecklas ut och där det är det psykologiska som står i fokus. Frågor som Varför är centrala i Fossums böcker om Sejer och Skarre. Det var också mycket trevligt att få träffa Sejer igen. Han är en så vanlig person, så mild och lågmäld men med en ytterst skarp hjärna. Härlig läsning.
Karin Fossum, Carmen och döden
Handling
I ett obevakat ögonblick har det värsta tänkbara hänt. Ett litet barn har drunknat i en damm. Det ser först ut att vara en olyckshändelse och de unga föräldrarna är förtvivlade. Men under förundersökningen uppvisar modern, Carmen Cesilie Zita, underliga personlighetsdrag, sidor som förbryllar den erfarne kriminalkommissarien Konrad Sejer. Han har en väl utvecklad intuition som ofta leder honom rätt. Men den här gången famlar han i blindo.
Vad jag tyckte
Detta var då en ny bok för mig med Sejer och Skarre men ändå kändes det så välbekant och tryggt. Samma strävsamma Sejer, samma lågmälda tempo och samma fokus på de psykologiska. Men i Carmen och döden så puttrar det verkligen under ytan, en mörk hemlighet döljs där. Jag gillar väldigt mycket hur Fossum växlar mellan de olika berättarrösterna, här är det inte bara polisen som för talan utan även förövare, misstänkta och offer. Skickligt gjort och spännande att få insikt i alla de olika perspektiven. Det är ett otäckt fall Sejer och Skarre arbetar med och upplösningen är faktiskt rätt oväntad för mig.
Karin Fossum, Helveteselden
Handling:
En berättelse där inte bara frågan om vem utan framför allt varför måste besvaras. I handlingens centrum står två ensamstående mödrar med varsin son, två familjer som på varsitt håll kämpar mot tillvarons torftighet och dåliga odds, män som svikit och familjehemligheter som får katastrofala följder.
Det är en varm sommardag i början av juli 2005. I en sänka, intill en träddunge, står en gammal, rostig husvagn. Inuti ligger en kvinna och hennes femårige son döda. Brutalt mördade. Fyra knivhugg i moderns kropp, lika många i barnets. På golvet bredvid dem ligger det blodiga mordvapnet, en kniv med långt blad.
Kniven och ett blodigt fotavtryck är de enda spår poliskommissarie Konrad Sejer har då han försöker lösa vad som på en gång framstår som ett vansinnesdåd och ett välplanerat mord. Varför befann sig kvinnan och hennes son i husvagnen? Och vem har haft motiv att mörda dem?
Vad jag tyckte:
Ännu en fullträff ifrån Karin Fossum! Av dessa tre tyckte jag allra bäst om denna faktiskt. Det vardagliga slitet, kampen om överlevnad när pengar ständigt är en bristfaktor och vanliga människor. Men där det förflutna så småningom hinner ikapp och ett bestialiskt mord inträffar. Sejer är samma trogna polis som med sitt strävsamma sätt sakta närmar sig sanningen. Psykologisk skärpa och knivskarpa detaljskildringar kring människor inre liv är även här framträdande. Och även här så får vi olika berättarröster, jag gillar hur Fossums deckare berättas inte enbart ur ett polisiärt perspektiv utan även de inblandade får berätta sin historia. Det gör att hennes böcker känns som något mer än bara vanliga deckare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar