Handling:
Staden Räddning är omringad, monstren har samlats vid stadsportarna och den här gången kommer de inte att ge sig av. När Spadertvå, Tålig, Stalker och Tegan drar i gång har de oddsen emot sig. Men oddsen har varit emot Spadertvå sedan hon föddes.
Det må vara sant att hon inte är någon jägarinna längre, men hon är inte den som tar till flykten. Med knivar i händerna och kompanjonerna vid sin sida, kommer hon inte att ge upp, vare sig hon kämpar för sitt liv eller för Tåligs kärlek.
Framför sig har de sitt livs strid. Det har inte funnits ett krig som det här på århundraden, och människan har glömt hur man ställer sig upp och kämpar – såvida inte Spadertvå kan leda dem i striden.
Men den här gången är det mer än en enstaka enklavs eller utposts öde det handlar om. Den här gången står hela mänsklighetens överlevnad på spel.
Vad jag tyckte:
Det känns alltid vemodigt när man kommer till slutet av en serie som man verkligen tyckt om. För nu är det tid att lämna Spadertvå, Tålig, Tegan och Stalker. Deras historia har nått vägs ände och vi måste skiljas åt. Ann Aguirre levererar en stark och värdig avslutning på sin serie där vi bjuds på många oväntade vändningar. Jag tänker inte berätta för mycket om handlingen för jag vill inte avslöja några specifika detaljer men jag kan säga som så att Hord är den grymmaste och mest våldsamma delen. Aguirre väjer inte för detaljer eller blodiga scener men hon gör det med finkänslig hand där det aldrig går över gränsen tycker jag.
Här i slutet så inleds den sista stora striden och det märks tydligt att Ann Aguirre läst på mycket innan hon skrivit boken. För precis som när det gällde förra boken så har Aguirre använt sig att tillgängliga faktaböcker för att få en tydlig bild av det som utspelas i boken. I Hord så handlar det om inbördeskrig. Strategier, slag, stridsmaterial och dylikt känns noga i genomtänkt och autentiskt så långt det går att göra i en dystopisk framtidsvärld. Just världsbygget har Aguirre genomgående lyckats otroligt väl med, det är komplext och ytterst fascinerande att läsa om.
Spadertvå har kommit väldigt långt sedan bok ett och det har varit ett sant nöje att följa henne under hennes utveckling. Dessutom så är Tålig en stark karaktär som verkligen berörde mig ( ett starkt plus i kanten för att Aguirre valde att slopa den pågående kärlekstriangeln som anades i bok 1). Stalker och Tegan är två riktiga outsiders som verkligen växt under resans gång och som jag sent kommer glömma. I Hord får vi också svar på många frågor som växts under resans gång och nu får vi kännedom om varför världen ser ut som den gör. Ett skrämmande svar dessutom. Jag gillar väldigt mycket hur Aguirre väljer att avsluta Hord, det är en intressant vändning som visar att det går att skapa allianser där ingen trodde att fred kunde råda. Mycket intressant val.
Så Hord avslutar serien på ett strålande sätt och jag är mycket nöjd med det. Även om jag gärna fortsatt läsa mer så känns det som ett bra avslut.
Betyg: 5/5
Boken kommer från: Rec-ex ifrån Modernista förlag, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Bokraden, Bokstapeln och I heart fantasy
Ja visst fick serien ett bra avslut och klart man vill läsa mer men ibland är det skönt att serier får bra avslut och inte är hur många böcker som helst!
SvaraRadera