Kemisten av Stephanie Meyers

Stephanie Meyers, Kemisten  

Handling:
Hon är en före detta agent på flykt från sina tidigare arbetsgivare. Att hon var anställd av USA:s regering var det väldigt få som kände till. Expert inom ett område som få vet existerar på en enhet som knappt någon ens visste fanns. Och när enheten bestämde att hon utgjorde ett hot, var hon tvungen att gå under jord. Nu lever hon från dag till dag, ständigt på resande fot, ständigt med en ny identitet. Hennes före detta arbetsgivare har dödat den enda hon litade på, och de är ute efter någonting hon vet. De vill se henne död, och det omedelbart. 

När hennes före detta hanterare erbjuder henne en väg ut inser hon att det är hennes enda alternativ för att bli kvitt hotet mot sig själv. Men det betyder att hon måste utföra ett sista uppdrag för sin före detta arbetsgivare. Uppdraget visar sig inte alls vara en väg ut utan snarare göra hennes liv mer farligt. Hon förbereder sig för den största utmaningen hon någonsin ställts inför. Samtidigt för uppdraget henne samman med en man som ytterligare komplicerar hennes möjligheter att överleva. Hon inser att hon måste använda sina talanger på ett sätt hon aldrig tvingats göra förut. 

Vad jag tyckte:
Jag har enbart läst en halv bok från Meyeres mest kända serie, Twiligt och sedan såg jag en halv film med. Men sen räckte det för mig, glittrande vampyrer kändes helt enkelt inte som min grej. Sedan fick höra talas om hennes nya bok, fick ett mail ifrån förlaget om det och handling lät spännande så jag tackade ja.

Kemisten är på så många sätt en typisk fullmatad actionrulle fyllt med konspirationer, paranoia och en hel hög med super-hemliga-lönnmördare-agenter. Det första som slog mig när jag började läsa var att jag påmindes väldigt mycket om Greg Hurwitzs bok Vem är Evan Smoak. Där här vi en supe-hemlig-lönnmördar-agent som måste fly ifrån sin egen enhet och hålla sig gömd. Evan Smoak är macho, mycket manlig, superduktig på lönnmördare-saker och han har mer vapen än en genomsnittligt amerikans vapenbutik ( känns det som i alla fall). Men jag tror faktiskt inte att någonsin läst en sådan här roman som handlar om en kvinnlig super-hemlig-lönnmördar-agent ( rättare sagt super-hemlig-torterar-agent) Så bara det är ett stort plus i kanten tycker jag.

  Alex som är den hemliga-super-torterar-agenten är en smart, skicklig och kickass på många sätt. Och som skiftningen säger i hennes titel så är hon en väldigt giftig super-hemlig-torterar-agent. Alex är dock bara ett av alla namn hon använder, det blir ju lätt så när man är på flykt hela tiden. Efter många år på den hemliga enheten är hon nu jagat villebråd och alla är ute efter henne känns det som.  Denna sorts av böcker tenderar ju lätt att bli lätt osannolika och extrema men det är ok för mig så länge författaren gör det med finess och smarthet. Något jag tycker att Meyers lyckas väl med. Det finns också en romantisk del i denna super-hemliga-agent konspirationen. Möjligen blir just denna bit en aningen för puttinuttig och osannolik men det är ok ändå tycker. Sedan måste jag nämna hundarna, här finns massa hundar med! Einstein och Lola blir snabbt två favoriter. En del humor finns det med, en svart galghumor så jag gillar rätt bra.

Enda nackdelen är själva längden på boken, med ca 570 sidor så är det en tegelsten till bok och jag tror att berättelsen kunde ha blivit lite tightare och mer spännande om man skurit lite i berättelsen. I mitten av boken går det hela lite på tomgång känner jag och sedan tycker jag att själva epilogen var rätt onödig. Kändes tyckte jag mer som att författaren tvunget ville ha ett "och så levde de lyckliga i alla sina dagar slut".  Men i övrigt tyckte jag Kemisten var en spännande historia med en underhållande handling och intressanta karaktärer. Lättläst och fartfyllt!

Betyg: 4- /5
Boken kommer från: Rec-ex från Albert Bonniers förlag, Tack!
Andra som skrivit om boken: Prickiga Paula, Beas bokhylla och Carolina läser