Katharine McGee, Tusende våningen Handling:
Manhattan, år 2118. Ett tusen våningar högt torn skuggar hela Brooklyn. I det finns allt man kan önska sig – för den som har råd. Och det har Avery, vars familj bor på tusende våningen. Hon har allt, utom det hon egentligen vill ha.
Nästan lika högt upp bor hennes bästa vän Leda. För att dölja sina egna hemligheter börjar hon ta redan på andras, genom att anlita hackaren Watt. Långt ner i huset bor Rylin, som kämpar för att försörja sig och sin lillasyster, efter att deras mor dött. Och Eris, som tvingas flytta från toppen till botten, när hennes familjs hemlighet avslöjas.
Vad jag tyckte:
När jag först hörde talas om denna boken så fick jag för mig att det var en dystopisk historia. Men när jag väl fick hem boken och började läsa insåg jag att det är det inte alls. Det är en framtidsskildring men utan de typiska dragen av en dystopi. Här finns tex ingen diktatorisk militant regim och inte någon direkt förstöring av jordens bebyggelse. Istället är det en framtidsskildring som visar på ett samhälle som är uppbyggt ungefär som dagens samhälle. Där vissa står högre upp i status/klass/pengar medan andra har det sämre ställt på alla fronter. Jorden i sig är beboelig men vanligast är att många bor i gigantiska torn. Det torn vi befinner oss i här ligger i New York och om jag förstår det hela rätt är det ca 30 kvarter stort i botten, det har tusen våningar och är ca 4000 meter högt. Det är inte bara ett torn/skyskrapa utan allt som finns utomhus finns också inne i tornet såsom gator, trottoarer, träd, parker och liknande. Inga bilar dock utan istället är det svävare som kör runt i tornet eller så finns det hissar. Längst ned i tornet bor de som inte har det så gott ställt och längst upp bor de allra rikaste.
Jag skulle faktiskt vilja säga att Tusende våningen är en typisk tonårsroman som gott kunde skrivits av tex Sarah Dessen eller John Green. Med detta menar jag att sammansättningen av Tusende våningen har liknande tema som i hos dessa författare. En tonårsroman som bygger på den första stora kärleken, konflikter och vänskap, fester och kläder och liknande typiska tonårsämnen. Här finns inga rebeller, maktgalna ledare, zombier, förstörd miljö eller liknande. Tusende våningen skildrar tonårsliv fast år 2218 i ett 4000 meter högt torn. Och det är galet bra! Jag tokgillar detta och njuter från första sidan till sista sidan. Katharine McGee bygger upp sin framtidsskildring på ett otroligt snyggt sätt där de nya teknologiska framstegen är snyggt invävt i berättelsen på ett sätt som gör att de känns naturliga och äkta. Jag älskar beskrivningarna av livet i Tornet men saknar möjligen en viss bakgrund till varför tornet byggdes och om människor fortfarande lever utanför tornen. Historien blir lite snäv när vi är så att säga fastlåsta vid en och samma plats.
Det är många karaktärer i Tusende våningen att följa, Leda, Eris, Watt, Avery och Rylin är de som berättar sin historia omväxlande. Författaren lyckas dock väl med att ge varje karaktär sin egen röst så att det tydligt känns en skillnad mellan de olika personerna. Jag brukar ofta falla för karaktärer som är lite mer utsatt så Rylin blir snabbt en favorit.
Betyg: 4+/ 5
Boken kommer från: Rec-ex från Gilla förlag/Lilla piratförlaget, tusen tack!
Andra som skrivit om boken: C.R.M Nilsson, Boktokig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar