Ett förbud mot mord av Louise Penny

Louise Penny, Ett förbud mot mord 

Handling:

För att fira sin bröllopsdag beger sig Armand och Reine-Marie Gamache till Manoir Bellechasse, ett isolerat och anrikt gammalt värdshus inte långt från byn Three Pines. Det är högsommar och Gamache ser fram emot en tids välförtjänt vila från arbetet som chef för mordroteln vid Sûreté du Quebec.

Men paret Gamache är inte ensamma på Manoir Bellechasse. Vid samma tid har den välbärgade och ansedda familjen Finney samlats här för sin årliga släktträff. Med sitt berömda spårsinne känner Gamache snart av de många konflikter som döljer sig bakom familjemedlemmarnas artiga leenden, små vibrationer från ett förflutet som inte tycks vilja komma till ro.

I takt med att både värmen och spänningen stiger dyker en del oväntade gäster upp på släktträffen; och en morgon, efter en våldsam nattlig storm, hittas en död kropp i trädgården. Gamache tar sig an utredningen, men vad han inte anar är att sökandet efter sanningen om familjen Finney också kommer att föra honom tillbaka till några av den egna historiens mörka vrår...

Vad jag tyckte:
Jag är mycket förtjust i Louise Pennys deckare, de påminner både om Agatha Christie och tv-serien Morden i Midsumer!  Hennes deckare är mer pusseldeckare än actiondeckare, här följs ledtrådar, man samtalar, äter gott och umgås, sakta avslöjas den ena pusselbiten efter den andra. Jag gillar också att vi i Ett förbud mot mord befinner oss på en helt annat plats än vad som är brukligt. Jag älskar den lilla byn Three Pine som brukar vara centrum för Louise Pennys deckare. Men i denna bok så befinner vi oss alltså på ett avlägset värdshus, djupt inne i de kanadensiska skogarna. Platsen sätts även in i sitt historiska sammanhang, helt utan att gå över gränsen ochutan att ösa detaljer över läsaren. På detta värdshus ska då Armande och hans fru Reine-Marie fira sin bröllopsdag, i lugn och ro är det tänkt.

 Men så blir det naturligtvis inte.... Ett lik påträffas och Armande får återigen iklädda sig detektivrollen och bli den polis han är. Jag gillar verkligen deckare, speciellt då pusseldeckare, som utspelas på en isolerad plats med begränsat antal misstänkta. Själva miljön blir då en stor del av själva gåtan.  Three Pine dyker faktiskt upp trots allt i berättelsen och två av de karaktärer vi lärt känna i de tidigare böckerna har också sina roller i denna berättelsen!

Louise Penny skapar en smart och underhållande berättelse med komplexa karaktärer och levande miljöer. Ett långsammare tempo men utan att för den sakens skull bli segt. Det finns en touch av elegans och gammeldags charm över Pennys värld också. Så jag läser och njuter i fulla drag!

Däremot tycker jag att omslaget är jobbigt, kunde de inte samlat all text på ett bättre sätt så att den där trappan kom mer i fokus?

Kanske kan detta vara ett tips till kära pappa? Du gillar ju Morden i Midsumer så kanske skulle detta passa dig?