Roberta är en kvinna runt 40 år som arbetar i en bokaffär, ett arbete hon haft i snart elva år. Hon trivs med livet, det är enkelt och relativt okomplicerat. Hon har en relation med en gift man, torsdagsälskaren som hon kallar honom, inget komplicerat och hon trivs bra att leva ensam med sin katt. Dock så är hennes pappa svårt sjuk något som naturligtvis berör henne djupt och orsakar mycket oro. Dessutom så har hennes älskade farmor fått flytta in på ett äldreboende, hon är 108 år gammal och fortfarande relativt kry men minnet börja svikta. En dag så lämnar Robertas pappa över en sliten resväska fylld med farmoderns gamla böcker. I en av de böckerna hittar Roberta ett märkligt brev, ett brev som verkar vara skrivet av hennes farfar men det är daterat över ett år efter det att han dog. Hennes farfar dog enligt farmodern under andra världskriget och lämnade henne ensam och gravid med Robertas pappa. Därefter fortsätter romanen att dels utspelas i nutid och kretsa kring Roberta och hennes liv samt under andra världskriget där vi får följa en ung kvinnas mödor och svårigheter. Denna unga kvinna är Robertas farmor och det kommer visa sig att hennes liv rymmer många hemligheter.
Jag känner mig tveksam kring vad jag egentligen tycker om boken, det är en lågmäld och bitterljuv berättelse om hemligheter och kärlek men samtidigt så upplever jag den också som tunn och emellanåt platt. Roberta blir jag mest irriterad på och jag stör mig på hennes intetsägande personlighet men författaren lyckas dock få ihop detta framemot slutet. Men trots det läser jag romanen med viss njutning och jag tycker boken erbjuder en trivsam och fin berättelse. Louise Walters är duktig på att skriva och berätta en underhållande och charmig berättelse. Och jag kommer läsa mer av Louise Walters om hon översätts till svenska. En sak som jag verkligen gillade i boken var de små lappar som Roberta hittar i olika böcker, kvarglömda vykort, brev eller liknande och som får inleda varje kapitel, en gullig detalj och något som fascinera mig med. Att finna ett vykort, brev eller något liknande i gamla böcker är spännande tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar