Så kom vi då fram till slutet för June och Day, Champion av Marie Lu

Marie Lu, Champion

Rec-ex ifrån Modernista förlag, Tusen tack!

Vi är alltså framme vid den sista delen i Legend-trilogin så vill du inte veta något om serien så kan det förekomma spoilers i inlägget. 

Day och June, June och Day, detta magiska par som samtidigt inte är ett par. De två som slagits mot regimens nedtryckande kontroll, som bekämpat sjukdomar och varit med om förödande tragedier, som därefter vält hela Republiken upp och ned, störtat en elektor och hjälpt elektorns yngre son att ta kontrollen.  Nu är de skilda åt. June arbetar för och med den nya Elektorn Anden medan Day försöker bekämpa en dödlig sjukdom samtidigt som han ska försöka ta hand om sin sjuka lillebror. June är ovetande om Day svåra sjukdom och hon måste nu be om hans hjälp. En hjälp hon vet att han kommer vägra ställa upp på. Och fredsavtalet med Kolonierna hotas att brytas sönder vilken sekund som helt. Vilket skulle innebära att ett fullskaligt krig skulle starta.

 Precis som i de andra två delarna sveps man med i Marie Lu fartfylld och snabblästa serie. En serier som rymmer en nyansrik dystopisk värld befolkade av mångbottnade karaktärer och starka känslor. Jag läser med andan i halsen samtidigt som jag inte vill att boken ska ta slut. Det är en så fascinerande värld Marie Lu har skapat och Day och June kommer att bli kära vänner till mig. Därför så är läsningen också fylld med ett visst vemod, för att jag vet att snart är det över.  Dessutom är jag glad att få återse Tess, även om det är väldigt kort så får jag även en helhetsbild över vad som händer med henne. Jag är också glad att jag får lära känna Eden lite bättre, han är tapper kille med mycket charm. Legend-seriens tre delar fogas här samman till den underbara helhet som den är. Där Day och June står sanna mot sig själva och där författaren vågar ta ut svängarna, låta det blir mörkt, skitigt och tillkrånglat för att därefter samla ihop trådarna och sedan stå för de konsekvenser som kommer av de val Day och June gör. Jag älskar också deras relation, den är alltid närvarande men aldrig kvävande. Den är en naturlig del och slutets avslutande del läser jag faktiskt med en tår i ögat, jag beundrar Junes styrka i det val hon gör där. 

Det är svårt att avrunda och sammanfoga en trilogi, det är så lätt att det blir alldeles fel ( Ja, jag tittar på dig Veronica Roth!) Men Marie Lu lyckas skapa en trovärdig och fin avslutning på serien om Day och June. Men nu är det över. Dock tror jag att jag en dag återvänder och läser hela serien igen fast på engelska.