Serahema Saporium 1:3 Nattlöpare av Marcus Olausson

Marcus Olausson, Nattlöpare
Rec-ex ifrån författaren, Tusen tack!

Handling:
I Niriat finns ett talesätt: Den niriska vinden fostrar, stiltjen dödar. Disa får lära sig ordens sanna innebörd då hon måste ta till drastiska metoder för att finns skogsherden Meindhal. Men hon riskerar att förlora sig själv på vägen.

Elderim och hans vänner flyr den fruktade maghran och hamnar i Kareshöknens brännande hetta. Där tvingas Cal göra upp med sitt förflutna och Belmonne tillägnar sig en förmåga hon helst skulle vilja vara utan.

I det svarta blodet finns svar, men även förbannelse och Elderim faller allt djupare när det inre odjuret kallar. Är han villig att förråda sina vänner för att lära sig magierna?

Vad jag tyckte:
Nattlöparen är tredje delen i serien Serahema Saporium,  mina tankar kring del 1 och 2 finner ni Här och Här!

Nu har vi alltså kommit en bit på vägen och tillsammans med Elderim, Cal och Rendon har vi utforskat en liten del av Serahema. En värld så komplex och så innerligt levande att det verkligen känns som om att jag verkligen är där. Med ett skickligt konstruerat samhällsbygge och med ett naturlig inflätad magisystem som både känns trovärdig och äkta. De tre vännerna har vi fått lära känna på djupet nu men precis som med alla människor så tar det tid att till fullo förstå alla deras sidor. Precis som människor är de tre komplicerade och ibland förstår man inte deras sätt att agera eller välja. I denna tredje del får vi även lära känna tjuven Belmonne, som hade en liten sidoroll i första boken. Hon är en verkligen fascinerande karaktär att lära känna med många starka sidor samtidigt som hon är både lurig och svår att förstå. Disa som vi lärde känna i bok två har också en större roll i denna och det är mycket intressant att läsa om henne.
 Det förekommer precis som i de tidigare böckerna intressanta sidokaraktärer som både spelar större roller men också de med mindre uppdrag. En av de större i denna tredje delen är den nya Odhana.

Den tredje delen i serien är betydligt mörkare och mer ångestfylld än de tidigare delarna. Det ständiga hotet ifrån de mörka krafterna växer sig allt större i denna del. Skiftningarna mellan vad som är ljus/gott och mörkt/ont är växlande för mellan dessa ytterligheter finns så många andra nyanser och graderingar. Och våra vänner kommer att ställas inför många svåra val i denna boken och tvingas att svika inte bara sig själva utan även de som står de allra närmast.  Slutet skulle jag väldigt gärna vilja tala mer om för det är så grymt samtidigt som det ändå känns helt rätt i själva historien. Men den ångest som det skapar är stark och jag lider så med alla mina vänner jag lärt känna.

Nattlöparen är svensk episk fantasy av allra högsta kvaliteten. Där författaren lyckats utomordentligt väl med skapa en komplex historia där inte allt är bara svart eller vitt. Utan vi får mängder av gråa toner också. Författaren fyller sin värld med intressanta och levande karaktärer som jag som läsare kommer att betrakta som mina vänner och där jag bryr mig så mycket om dom att jag får tårar i ögonen och en klump i magen när mörkret växer sig alltför stort.  Språket vibrerar av liv och är fyllt av detaljer men utan att det blir svårt att läsa. Världen Serahema växer hela tiden då vi för varje bok får lära känna ytterligare dimensioner av landet.  Det är sprängfyllt med frågor kring religion och folktro, om vad som är sanning eller inte.

Kort och gott så uppmanar jag alla er som älskar fantasy att läsa serien och för alla er som inte börjat läsa fantasy än, så säger jag våga prova!