Eremiten av Thomas Rydahl

Thomas Rydahl, Eremiten
Rec-ex ifrån Bokfabriken, Tusen tack!

Handling:
Även den största förloraren kan vinna ditt hjärta

På en strand i turistmålet Fuerteventura står en helt ny bil. I bagageluckan ligger en pappkasse med en liten död pojke. Ingen saknar honom.

Det sista Fuerteventura behöver är ett brutalt brottsfall som jagar iväg ännu fler turister från öns vindpinade stränder. Den lokala polisen försöker mörka händelsen, men den gamla eremiten Erhard vill inte släppa fallet. Han har för många år sedan brutit med fru och barn i Danmark och livnär sig nu som taxichaufför och tillfällig pianostämmare för öns få rika människor. Den döde pojken tvingar Erhard tillbaka till livet, men vad kan en gammal man, en förlorare som vägrar att följa med i tiden och som inget vet om internet, mobiltelefoner och sociala medier göra för att lösa ett modernt mysterium med trådar som leder långt bortom Fuerteventura?

Vad jag tyckte:
Eremiten klassas tydligen som deckare men det tycker jag är en alltför snäv indelning. Visst förekommer det ett brott men det är inte på något vis en klassisk deckare. Istället har vi en man som är mer av en förlorare än en vinnare, mer av en antihjälte än en renodlad hjälte. Men som till varje pris vill ha rättvisa för en liten död baby. När ingen annan verkar bry sig om pojkens öde och tragiska död så känner Erhard att han måste på något sätt se till att skipa rättvisa för pojken. Eremiten är mer en roman om ett brott och om en man som verkar ha förlorat allt. men har ett hjärta som brinner för de allra mest utsatta.  Erhard är dock en kärv och barsk karaktär som är lite svår att förstå sig på och det tar lite tid för mig att falla för honom helt. Författaren är också sparsmakad med att berätta om varför Erhard befinner sig på ön Fuerteventura och när slutet kommer så är mycket fortfarande oklart. Men det är gjort på ett otroligt snyggt sätt så det känns ändå som att jag fått alldeles tillräckligt. Det ska komma fler delar i serien och då är det bra att vi inte fått veta alltför mycket i första boken. Utan vi får lära känna Erhard under en längre tid där hans historia sakta växer fram. Erhard vill så väl hela tiden men det blir inte alltid rätt, jag känner starkare för honom ju längre historien går.  Ibland är det just en förlorare som behövs för att vinna ett krig.

Fuerteventura är en turistö men i Eremiten så är det det vardagliga livet vi möter och karaktärerna är de tilltufsade och utsatta i samhället. Författarens språk är kärvt och råbarkat, en ton som passar ypperligt ihop med den kyla och mörker som finns i historien. Det är skarpsinnigt berättat med en tätt stämning, knivskarpt skulle jag vilja passa på att säga.  En strålande skicklig debutbok som verkligen visar prov på äkta hantverksskicklighet och kunskaper om hur man berättar en historia. Eremiten är har ett långsammare tempo där utvecklingen sker under en längre tid, det finns tid för eftertänksamhet och grubbel. Tempot är väl avvägt jämte mot historien som sådan och tillsammans med de äkta karaktärerna och de välfungerande dialogerna blir Eremiten till en strålande debutbok.